Det är visst inte meningen att jag ska få ta det lugnt i samband med min motionspromenad. Normalt sett rusar jag ju hem och lagar mat snabbt, trycker i mig maten, byter om och halvrusar mot parken och Malmöiten. Igår hade jag planerat det så att jag skulle äta rester och därmed kunna slappna av lite mer innan promenaden. Men så blev det inte. Malmöiten ringde på vägen hem och sa att hon skulle hjälpa sin syster som var i akut behov av en barnvakt. Med andra ord behövde vi träffas på en gång eller ta det en annan dag. Jag var så inställd på promenaden, så jag tyckte att vi skulle ta den oavsett, men ville hem och byta kläder eftersom jag inte var bra klädd för en snabb promenad. Var lite väl optimistisk med tiden (och bussen är ju naturligtvis inte i tid när man verkligen behöver det…) så jag fick slå nytt rekord i tiden det tar att ta sig till parken.
Men det är klart, efteråt kan jag ju med gott samvete ta det väldigt lugnt.
Det är liksom – och detta trodde jag nog inte att jag skulle höra mig själv säga – ganska skönt att ha rört på sig lite. Det är skönt att ha blivit lite varm, vara lite utmattad (jag är ju sanslöst dålig form). Och att då bara få halvligga i soffan och ta det lugnt är oerhört skönt.
Efter att ha varit på kalas 3 helger på raken är det också väldigt skönt att inte ha något inbokat den kommande helgen. Men det betyder ju inte att jag inte har stora planer. Stora planer på att bara ta det lugnt det vill säga. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar