Gästspel en trappa upp

Idag skulle jag så gästspela på mitt gamla gig en trappa upp. Jag skulle hitta tillbaka till allt det som är så bekant, täcka upp för en som var ledig och känna på det hela inför nästa månads split då jag tre dagar i veckan ska dyka upp här uppe och försöka släppa projektet med Långtbortistan som jag varit involverad i sedan maj. Det var med blandade känslor som jag gick upp för trappan imorse. Blandade för att jag vet hur mycket jag behöver pyssla med i projektet, medveten om att det nog inte blir så mycket gjort utan mig där. Att det skulle kännas okej, rent utav roligt, att vara däruppe igen visste jag ju.

Men först skulle jag ju ta mig till jobbet, vilket visade sig vara mer krångligt än vanligt just idag. Jag klev på min buss på busstationen, fick åka till sista stoppet i Malmö, där blev vi avsläppta för att byta buss. Varför var väldigt oklart. När den nya bussen kom (efter nästan 10 minuter) fick vi efter att vi kommit på motorvägen veta att den bussen var sönder och därför bara kunde köras i 65km/h. Grattis Skånetrafiken! Grattis till att ni försenade mig (och de andra resenärerna) till jobbet idag! Hur tänkte ni riktigt när ni bytte ut en till synes alldeles utmärkt fungerande buss mot en som inte kunde köra i normal fart på motorvägen?

Fram kom jag i alla fall till sist, och blev hjärtligt välkomnad tillbaka en trappa upp. Och kom in i arbetet ganska snabbt. Skönt att göra något annat en dag och slippa komplicerade bestämmelser.

Och annars är det ju måndag igen, efter en hyfsat avslappnad helg. Var hemma rätt mycket och tog det lugnt. Men Ingenjören drog med mig ut på middag på italiensk restaurang och efterföljande drinkar. Var väl inte helt fel att jag kom ut en sväng. Ikväll däremot stannar jag hemma och ser det jag kan av Skånederbyt. Framåt Malmö!