Heja Sverige!

Så har den efterlängtade fotbollsfesten äntligen satt igång. Tre speldagar har kommit och gått och vi är nu inne på den sista gruppens första speldag, på sitt sätt den viktigaste. Men vi kommer till det.

I fredags inledde vi fotbollsfesten med en tjejkväll á moi – fotboll, öl och pizza och två matcher som på förhand väl inte var superspännande, men ändock intressanta. Det är ju egentligen allihop. Man vill ju se formen och tendenserna. Man vill se ansikten man känner igen och se nya bekantskaper. Polen-Grekland spelade oavgjort och sedan visade Ryssland hur man avgör matcher när de slog Tjeckien med 3-1. Mest intressant lag i gruppen hittills; Ryssland. Fast jag misstänkte ju att de skulle vara starka.

I lördags drog vi till parken och såg först Danmark sensationsslå Holland till Holländskan och hennes mammas stora besvikelse. Jag var mest chockad, dels över resultatet i sig men också över att en hyfsat oinsatt kollega som pratade om att Danmark hade något på gång faktiskt hade helt rätt!

Holländarna drog vidare för att dränka sina sorger på andra håll medan jag och Ingenjören stannade kvar för att se Tyskland visa formen och vinna över Portugal. Det var det vi trodde på förhand, och det var så det blev, om än knappt. När det tyska målet kom fann jag mig så jublande att jag insåg att det nog bor en liten tysk inom mig. Så att mina lag skulle gå in i mästerskapet på söndagen och måndagen stämde inte riktigt… Tyskland är lätt favorit i grupp B.

Efter matchen begav vi oss hemåt, för får man se två bra fotbollsmatcher på samma kväll behöver man inte mer underhållning den kvällen, den är redan toppenbra!

Igår gjorde jag lite ärenden med mamsen innan jag åter igen bänkade mig framför burken och först Spanien-Italien och sedan Kroatien-Irland. Äntligen skulle mitt Spanien gå in och visa att Barca-fotboll fortfarande is da shit. Och det är den väl. Men att köra uppställningen 4-6-0 var kanske att visa lite övermod, även om käre Fabregas var den som satte kvitteringen mot spaghettipojkarna.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var lite besviken över att det bara blev ett Barca…förlåt, Spanien-mål och därmed bara 1 poäng, men jag är fortfarande övertygad om att de kommer gå vidare från gruppen så än så länge är jag inte särskilt orolig. Om det blir Italien eller Kroatien som följer med dem, spelar mindre roll.

Att sen titta på en match där jag inte egentligen hejade på någon var lite antiklimax, men Kroatien var duktiga (även om mitt kära Irland framför allt var ganska kassa…) och vann övertygande. Och eftersom jag vill se alla matcher, gick jag givetvis och la mig alldeles för sent och kunde sedan inte somna… Känns som att det blir svårt att sova ikapp under veckan eftersom det är matcher varje dag. Nåväl, jag får väl sova ikapp en annan gång.

Först och främst tar vi som sagt och tittar på sista gruppen ikväll. Sverige ska inleda sitt mästerskap och visa att de är minst lika bra som tidigare mästerskap. Det blir inte lätt, men visst har större mirakel skett.

Att det kom förbi en sommarjobbare som heter Zlatan kan väl bara vara bra nyheter…?

Men då kör vi. Kliv fram mina blågula hjältar och visa att vi är att räkna med. Visa hjärta och kämpa tills det inte finns något att kämpa för längre, och kämpa då lite till. In med bollen i mål bara! Jag tror på er! Heja Sverige!