Häromdagen var det som att våren äntligen bestämt sig. Det såg ut som vår ute och det var åtminstone en 5 plus på termometern. Jag läste om vårkänslor på twitter och när jag gick i solskenet till ica kändes det som en ny början på något sätt. Som att det nu skulle vända, sätt igång på allvar.
Om det var vårtecknen eller att Tysken kommit hem som en lyckoamulett åter i min närvaro, eller något annat vet jag inte, men nu sitter jag här med inte mindre än 2 intervjuer inbokade. Börjar det lossna? Jag är skeptisk, min positiva attityd till trots, och undrar om det verkligen är meningen att jag ska jobba i säljbranschen i resten av mitt liv. Nåja, ett jobb är ett jobb, och det är bättre än inget jobb alls. Förutsatt, förståss, att jag blir erbjuden åtminstone 1 av de två jag ska intervjuas för.
Tysken pratade om förhandlingsläge, men jag är så himla dålig på sånt.
Jag har fixat med referenser i alla fall och förberett inför kvällens styrelsemöte. Är det fel att vara peppad? Det känns som att det inte spelar någon roll hur många som dömt ut det och sagt att jag kommer att ångra mig, jag tror på det här. Och vem vet, det här kanske är början på något helt utomordentligt.
Annars är jag fortfarande mycket nöjd med Blaugrana igår. Många verkade övertygade om att Barca skulle ta det, men jag måste säga att jag var nervös. Säga vad man vill om domslut och annat, Arsenal stod upp bra, men resultatet var inte orättvist. Det är bara tråkigt att lagen skulle mötas så tidigt i turneringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar