Måste komma ur vinterkoman

Måndag och ny vecka. Även om det i mitt liv för närvarande mest bara är nya dagar utan speciell innebörd. Det händer för lite. Och jag gör för lite. Lever lite för mycket i min egen värld.

Jag måste komma ur vinterkoman. Det är ju fasen snart februari.

Den här veckan bjuder ju dock förhoppningsvis på återupptagna vänskaper, vilket jag är oerhört peppad inför.

Annars är det ju mycket handboll, som jag blivit riktigt engagerad i. Och precis som fotbollen var brorsans fel, så är det här framför allt Ingenjörens fel. Visst har jag en fri vilja, men mästerskap kittlar mina tävlingsnerver och min patriotism, så det krävs inte så mycket för att få mig att bry mig.

Det har också blivit många filmer på sistone. Det där kommer ju i perioder. En som verkligen gjorde ett intryck är Happythankyoumoreplease, som är en oerhört bra film. Men A-Team, We own the night och Stop-Loss var inte dåliga de heller. Av de fyra filmerna var det egentligen bara A-Team som jag var riktigt peppad inför. De andra visste jag inte riktigt vad jag hade att vänta och blev positivt överraskad.

Men allt det där är egentligen inte lika viktigt, lika nära hjärtat. Jag vill tro att den positiva energin räcker, att den kan skapa underverk. Men folk är mer benägna att vara realistiska. Jag kan också vara realist. Men jag vill inte förbereda mig. Jag vill inte tänka på det som kan hända. Jag vill tänka på det som borde ske. Hur det borde vara. Hur det förhoppningsvis kommer att bli. Därför måste jag tro att den positiva energin kan bidra.