Sista veckan innan vi börjar om

Det blev en hyfsat regnfri och fin midsommar trots allt. Även om jag spenderade större delen av den inomhus, där jag njöt i största allmänhet av att vara ledig och vila upp mig. Ett visst vemod spreds också i mig över att det inte finns någon schemalagd långhelg på ett bra tag framöver. Nog för att jag tycker om mitt jobb, men visst räcker det väl att jobba 4 dagar i veckan?

Jag vet, jag har inte ens fyllt 30 och funderar redan på mer ledighet...

Denna veckan är ju ändå lite speciell, dels eftersom moster är på besök och dels eftersom det är sista veckan som konsult. På måndag går jag till jobbet som en vanlig anställd och det känns underbart!

I måndags blev jag faktiskt avtackad av min nuvarande arbetsgivare. Jag fick en present till och med innan vi skiljdes åt och chefen sa att jag alltid är välkommen tillbaka. Jag gick ut och begav mig hemåt i sommarvärmen för att snabbt handla och skifta kläder inför kvällens match. Malmö skulle möta Ellos och moster skulle få se hur en riktigt stadion ska se ut.

Hon var rätt nöjd med födelsedagspresenten hon fick i och med vinsten, och jag var väldigt nöjd med de tre poängen som gör att vi fortsatt håller oss kvar däruppe i toppen.

Kungliga funderingar

Igår träffade jag min chef för första gången lagom till att jag slutar om 2 veckor. Bättre sent än aldrig? Det var bara ett kort möte där hon egentligen mest gratulerade till nya tjänsten och sa att de var chockade att ingen snott åt sig mig tidigare.

Annars har jag sedan prinsessbröllopet härom helgen funderat mycket på kungafamiljen. Jag står fast vid att jag av princip tycker att monarki är fel – man ska inte födas till makt, oavsett hur den makten ser ut och vad den leder till för reell makt. Men jag kunde inte låta bli att bli väldigt fascinerad över bröllopet, och sedan fascinerad över att jag blev så fascinerad. Holländskan och jag pratade om det när vi sågs över en balkongmiddag förra fredagen, och hon sa att fascinationen nog låg lika mycket i kläderna och så, men jag tror också att alla sagor jag läst har gjort hela konceptet lite småmagiskt.

Däremot är jag ytterst kritisk till apanaget och alla generella kostnader som vi som skattebetalare står för. Mamma menade att kungen betalade bröllopet ur egen ficka, från sin egen kungaförmögenhet, men jag tror ju definitivt att skattepengar sköts till ändå. Framför allt när det framkommit att kungen renoverat en byggnad han hyr privat med skattemedel, och att han och drottningen använt regeringsplanet privat.

Varför är det alltid de som har mycket pengar som är snålast och ska åka så mycket snålskjuts de kan, medan de som inte har så mycket ofta är generösa med det de har?

Och även om jag inte bestämt mig för ett stort midsommarfirande, så vill jag ändå ha en långhelg med vackert väder. Tycker inte om regnprognoserna alls. Sol och sommarväder gör allt så mycket bättre oavsett vad man gör. Så jag hoppas det nuvarande regnovädret ser till att försvinna tills dess.

Det känns bra nu

Med “nya” jobbet på plats känns det mesta verkligen så mycket bättre. Ja, jag tar det som klart nu. Uppsägningen är klar och alla papper är påskrivna. Nuvarande arbetsgivaren ska till och med tacka av mig under sista veckan! Vilket väl förvisso inte är mer än rätt, men inget jag direkt förväntade mig. Vad exakt det innebär får jag återkomma med, men bra känns det i alla fall.

Sedan vet jag ju inte var jag kommer att stå om ett halvår med tanke på den allmänna situationen på nya arbetsplatsen, där företaget blir uppköpt av annat företag, men jag kan inte tänka på det nu. Jag kan bara tänka att det löser sig väl. Jag måste få njuta av detta nu och verkligen fira och känna att äntligen, äntligen, efter 2 år, 3 månader och några dagar kommer jag inte längre vara en andragradens anställd.

Annars har vi firat svägerskan i veckan och konstaterat att lillgrabben är hyfsat jämställd – kräks på mamma, bajsar på pappa = båda måste byta kläder!

Och snart är det helg och sedan sista korta veckan i och med midsommar! Hur fasen gick det till förresten? Hur kan det redan vara midsommar!? Nåja, det blir väl bra det med.

Äntligen!

Jösses! Sista tiden har verkligen varit intensiv, med en helg som inte alls blev så lugn som den skulle och sedan det där efterlängtade beskedet.

Det var måndag och jag promenerade iväg för att möta mitt öde. Jag skulle få mitt kontrakt och få den där anställningen som förhoppningsvis kommer ge mig betydligt mycket mer än jag tycker jag haft de senaste åren.

Jag var så glad när jag gick därifrån med de påskrivna papprena i handen att jag nästan började gråta glädjetårar precis där och då! Men jag samlade mig. Meddelade de som meddelas bör och åkte sedan hem till balkongen för att fira med mamma och lite rosévin. Tysken fick en trevlig överraskning när hon flyttade in framåt kvällskvisten och det blev en sen kväll.

Däremot blev det en tröttsam dag efter på grund av för lite sömn. Men jag skrev i alla fall på och lämnade ifrån mig kontrakt och skrev ut ”uppsägningen” och hoppas nu att jag helt kan slappna av och anse detta som klart. Det är åtminstone vad alla andra säger och nu är jag benägen att hålla med.

På kvällen uppvaktade tysken mig med blommor, medan vi drack skumpa och åt caprese i kvällssolen innan vi tog tag i middagslagningen. Vi var inte vakna riktigt lika länge som kvällen före, men det är ändå enormt skönt med kommande långhelg och den möjlighet det ger till att sova ut och ta det lugnt i största allmänhet.

Långhelgen som för övrigt verkligen mest spenderats med att ta det lugnt och äta gott och mysa. Jag har reflekterat över vilken emotionell resa jag gjort de senaste 6 månaderna och tagit tag i en del saker som krävde det.